– Jag fascinerades av ämnet reproduktion redan under min tid på veterinärhögskolan och var intresserad av att forska – därför blev jag kvar vid institutionen för obstetrik och gynekologi efter min examen, berättar Catharina.

Sin första hund, en beagle, skaffade hon 1968 från en av de då ledande kennlarna i England.

– När jag så småningom skulle para henne insåg jag vilket hinder våra karantänsbestämmelser utgjorde för avelsutbyte med andra länder. Det fick mig att intresserad av att arbeta med artificiell insemination och djupfrysning av hundsperma som då var något helt nytt.

Skäl att inseminera

Anledningarna till att en hundägare väljer att inseminera sin tik är många.

– Ibland kan det vara för att undvika smittspridning men det är inte så vanligt i Sverige utan mer något som förekommer i till exempel USA.

I Sverige handlar det oftast om att bredda avelsbasen eftersom 85 procent av de cirka 350 raser som kennelklubben godkänner är numerärt små.

– Tidigare hade vi strängare karantänsregler i Sverige vilket gjorde det svårt för oss få in nytt blod utifrån. Det är också en av anledningarna till att vi ligger så långt framme på området i Sverige, förklarar Catharina.

Mänsklig stress

Ungefär en tredjedel av hennes patienter utgörs av en hanhund och en tik som kommer tillsammans på grund av att de inte får till en parning på egen hand.

– En anledning till det kan vara att man släppt ihop hundarna för tidigt under löpningen så att de hunnit tröttna på varandra. Ofta är det faktiskt vår mänskliga stress som ligger bakom, säger Catharina.

Andra orsaker till att en parning inte lyckas kan vara att hundarna är oerfarna. Förr förde man inte lika ofta ihop en oerfaren hanhund med en oerfaren tik. Vårt avelsarbete går också ut på att det är vi som väljer partner åt tiken.

– De vilda hunddjuren är monogama och det arvet finns kvar. Ofta är tikarna mer selektiva än hanarna.

Etiska aspekter

Parningsproblem kan också bero på att tiken har en missbildning i vagina. Ibland har tiken en sträng som går tvärs över vaginan eller en hel mittvägg.

– Sådana tikar ska inte insemineras eftersom en missbildning av det slaget kan vara ärftlig och nästan alltid innebär valpningsproblem.

Sveriges seminveterinärer har regelbundet träffar där de diskuterar de etiska aspekterna i samband med AI för att kunna göra samma bedömning av fallen.

Dräktig eller inte

Catharina uppmanar alla hundägare som besökt henne att höra av sig efter att deras tik ultraljudats eller valpat så att hon kan föra dräktighetsstatistik.

– Jag kontrollerar också SKK:s hunddata då det är jätteviktigt för mitt fortsatta arbete att veta resultatet av en insemination, berättar hon.

Rent generellt innebär insemination med färsk sperma högre sannolikhet för dräktighet än om fryst sperma används.

– Men vid insemination med fryst sperma är chansen ändå så hög som 75-80 procent om:

  • Det är rätt dag i löpningen (progesteroprov)
  • Kvalitén på spermierna är bra
  • Tiken är fruktsam (generellt så är hon som mest fruktsam vid mellan 2-4 års ålder)
  • Sperman läggs ända in i livmodern och inte enbart vaginalt

Dyr frakt i dyr behållare

Att fryst sperma är så pass dyr att frakta beror dels på den speciella kvävebehållaren är dyr och tung, samt på att fraktbolagen tar runt 8 000 kronor för transporten tur och retur.

– Insamlingen och frysningen av sperman tar vi 3 500-4 000 kronor för på CaniRep.

Ett betydligt billigare alternativ är att skicka kyld sperma. Att göra i ordning den kostar 2 000 kronor och ett transportkit väger enbart 1,5 kg och kostar därför endast runt 1 500 kronor att skicka.

– Idag har vi kommit så långt i utvecklingen av vår kylspermabuffert att sperma av bra kvalitet håller sig 1-2 veckor kyld om den hanteras på rätt sätt, säger Catharina.

Den kylda sperman kan även skickas och frysas när den kommit fram.

Uppfödare till studie sökes

Just nu håller Catharina och hennes medarbetare på med en kartläggning av fruktsamheten hos olika hundraser i Sverige.

– Jag får hela tiden samtal från uppfödare som undrar varför så många tikar går tomma just i år. Kruxet är bara att det är samma sak varje år för vi vet inte riktigt hur det ligger till med fruktsamheten hos våra tikar.

Ett stort problem är att få tag i parningsdata. SKK har bara uppgifter om de parningar som resulterat i en kull valpar. Med anledning av studien vill Catharina gärna komma i kontakt med uppfödare som har kenneljournaler över sina parningar och valpningar.

– Om du har journaler över dina kullar får du väldigt gärna höra av dig till mig på telefon: 0708-36 36 23 eller mail: catharina.lindeforsberg@gmail.com så berättar jag mer, hälsar hon.